Strålsäkerhetsmyndigheten mäter regelbundet hur människor exponeras för radiovågor från mobiltelefonmaster. Strålsäkert följer med på en mätning i Solna och Sundbyberg och tar reda på hur man mäter och varför man gör det. Vi får också en lektion i grundläggande strålningsvetenskap med fokus på elektromagnetiska fält. Medverkande: Karl Herlin och Tanzim Kawnine som båda jobbar med elektromagnetiska fält (EMF) på Strålsäkerhetsmyndigheten. Programledare: Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten.

I det här avsnittet hör ni om hur det blev allt svårare att hålla fast vid den Svenska linjen, med tungvattenreaktorer och möjligheten att ta fram kärnvapen, och hur den modernare lättvattentekniken fick ett övertag. Förutom de tekniska utmaningarna med tungvattenreaktorer så låg det också politik bakom teknikvalet. USA gick i bräschen för att sprida lättvattentekniken och tillhandahålla anrikat uran under förutsättningen att det inte används för militärt bruk. Ni får också en glimt av den stora atomenergikonferensen som hölls 1955 och hur det var att jobba i Ågesta under 1960- och 70-talet. Medverkande: Bengt Pershagen, fd AB Atomenergi och Studsvik, Thomas Jonter, Stockholms universitet, Mattias Lantz, Uppsala universitet, William D. Magwood the fourth, OECD/NEA, Tor Stenberg, Strålsäkerhetsmyndigheten, Arthus Dahlgren, fd AB Atomenergi, Maj Ottosson, boende på Vikbolandet, Carl-Erik Wikdahl, fd AB Atomenergi, Wiktor Fridh,fd SKI, KTH, Kerstin Dahlgren, fd . Dessutom hör vi Sigvard Eklund, AB Atomenergi och Rolf Sievert, Radiofysiska institutionen, i intervjuer med Sveriges Radio. Programledare: Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten.

Hur kommer det sig att ett litet land som Sverige blev så tongivande inom kärnteknik och kärnkraftssäkerhet? Det, och hur själva forskningen kring kärnfysik gjorde kärnkraft möjlig handlar det här tredje avsnittet av Strålsäkerhetens historia om. Medverkande: Bengt Pershagen, AB Atomenergi, Studsvik etc.,Thomas Jonter, Stockholms universitet, Mattias Lantz, Uppsala universitet och Hans Weinberger, Agder universitet. Programledare Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten.

I det här avsnittet av Strålsäkert får ni höra vad Strålsäkerhetsmyndigheten granskar om en ansökan om att få bygga nya kärnkraftsreaktorer i Sverige lämnas in till myndigheten, vilka frågor som återstår att utreda och hur SSM förbereder sig. Samtalet spelades in under Nationella strålsäkerhets- och forskningsdagarna 2023. Medverkande: Karin Liljequist, chef på enheten för anläggningssäkerhet, Catarina Danestig Sjögren, chef för enheten utveckling av skydd och beredskap och Lisa Ranlöf som är chef för enheten tillståndsprövning kärnteknik, samtliga på Strålsäkerhetsmyndigheten. Programledare Pelle Zettersten Se delarna i plenum under Nationella strålsäkerhets- och forskningsdagarna: Dag 1: https://youtu.be/5PL7Rn7r6Ms?si=ZM9FU5oGhyjYCNvB Dag 2: https://youtu.be/nfKVtrjmp9g?si=vNqP_--gD4P-XXvx

Strålsäkerhetsmyndigheten fick i augusti 2022 i uppdrag att se över förutsättningarna för ny och befintlig kärnkraft i Sverige. Nu har Strålsäkerhetsmyndigheten lämnat hela regeringsuppdraget till regeringen. I det här avsnittet ska vi berätta vad myndigheten kom fram till och bena ut lite om vilka frågor som myndigheten behöver arbeta vidare med. Medverkande: Michael Knochenhauer, generaldirektör på Strålsäkerhetsmyndigheten och Aino Obenius Mowitz som har varit projektledare för det här regeringsuppdraget på myndigheten. Programledare Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten. Rapport - Utveckling av regelverk och andra åtgärder för befintlig och framtida kärnkraft: https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/contentassets/d37c995fc14f4b878e7fc0a06a4a448c/ssm2022-6007-7-utveckling-av-regelverk-och-andra-atgarder-for-befintlig-och-framtida-karnkraft.pdf

Årets rapport från Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd för UV-frågor handlar om hur utemiljön på skolor och förskolor påverkar UV-exponeringen hos barn, om ozonskiktets status och om hudcancerstatistik och trender. Medverkande från UV-rådet, Veronica Höiom, vid Karolinska institutet, ordförande i UV-rådet, Sandra Andersson, meteorolog vid SMHI, sekreterare i UV-rådet. Medverkade gjorde även Peter Pagels vid Linné universitetet och Tove Sandberg Liljendahl, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten. Programledare Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten. Årets rapport hittar ni här: https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/publikationer/rapporter/stralskydd/2023/202309/ Detta seminarium går även att se via Strålsäkerhetsmyndighetens Youtubekanal: https://youtu.be/xJliDjWvLW0

Hur mår svensk kärnkraft i ett strålsäkerhetsperspektiv och hur pass väl lever de upp till myndighetens krav? Det är temat för det här avsnittet av Strålsäkert. Vi gjorde ett liknande avsnitt 2019 men det har ju hänt mycket sedan dess. Oberoende härdkylning har införts på alla reaktorer i drift, nya förskrifter har införts och omorganisationer har skett, både på myndigheten och på kärnkraftverken. 2019 handlade det om hur pass väl kärnkraftverken levde upp till alla krav under 2018 och delar av 2019, nu handlar det om 2021 och lite därefter. Vi utgår från de samlade strålsäkerhetsvärderingarna, de så kallade SSV-rapporterna som görs varje år för respektive kärnkraftverk. Vi vill vara tydliga med att det här avsnittet endast täcker in perioden för just de här rapporterna och inte händelser efter det. Medverkande: Erik Höglund, avdelningschef för tillsynsavdelningen, Karin Lindström, utredare på enheten för tillsynssamordning och MTO och Francesco Cadinu, inspektör på enheten för tillsyn, händelseuppföljning och teknik. Programledare Pelle Zettersten, enheten för kommunikation och upplysning, Strålsäkerhetsmyndigheten.

Varje år publicerar Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd för UV-frågor en rapport där den senaste forskningen om ultraviolett strålning kopplat till hudcancer presenteras. I det här avsnittet av Strålsäkert får vi höra delar av rådet sammanfatta vad de kommit fram till. Det kommer bland annat att handla om UVC-lampor som används för desinfektion och som blivit allt vanligare i samband med Covid - 19 pandemin, om hur ozonskiktet varierat de senaste åren och om hudcancerstatistik. Medverkande från UV-rådet, Yvonne Brandberg, professor vid Karolinska institutet, ordförande i UV-rådet, Sandra Andersson, meteorolog vid SMHI, Veronica Höiom, forskare Karolinska institutet och Hildur Helgadottir, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset. Medverkade gjorde även Tove Sandberg Liljendahl, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten. Programledare Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten. Hela presentationen går att se via Strålsäkerhetsmyndighetens Youtubekanal: https://youtu.be/LK3ldQNeFSk Årets rapport (2022) som behandlar år 2021 finner ni här: https://bit.ly/3Aznyol

Det första avsnittet av Strålsäkerhetens historia handlade mest om hur röntgen och radium började användas inom vården och hur behovet av strålskydd växte fram. Nu har vi kommit till en tid när andra strålskyddsproblem började uppenbara sig. Provsprängningar av atombomber i Sovjet som förde radioaktiva ämnen till Sverige, radon i inomhusluft och en ökad användning av joniserande strålning inom vård och industri. Rolf Sievert var tidigt ute med att konstruera mätinstrument och initiera mätningar av olika slag, något som nu kom till användning och blev en del i utvecklingen av beredskapen inför radiologiska olyckor. I detta avsnitt medverkar: Jan-Olof Snihs, Gun Astri Swedjemark, Jack Valentin, Kerstin Lundmark, Ulf Bäverstam, Göran Samuelson, Eva Lund, Gudrun Alm Carlsson, Jan Johansson, Hans Weinberger och Bengt Pershagen. Vi hörde också inspelningar med Rolf Sievert från Sveriges Radio och Bo Lindell som spelades in på Strålsäkerhetsmyndigheten 2013. Programledare Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten. Länk till det första avsnittet av Strålsäkerhetens historia: https://bit.ly/3ENKeBh

Den första juli 2022 införs nya beredskapszoner runt de svenska kärnkraftverken. I det här avsnittet får ni reda på varför de ändras och vilken betydelse det kommer att få. Avsnittet riktar sig främst till er som kommer att bo i någon av zonerna och som inte gjort det tidigare, men är intressant för alla som vill veta hur krisberedskapen runt de svenska kärnkraftverken fungerar. Medverkande: Jan Johansson, myndighetsspecialist på enheten för Utveckling av skydd och beredskap på Strålsäkerhetsmyndigheten. Programledare: Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten Läs mer om beredskapszonerna här: https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/beredskap/nya-beredskaps--och-planeringszoner/ https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/beredskap/olycka-vid-en-karnteknisk-anlaggning--sveriges-karnenergiberedskap/

Under flera år har Strålsäkerhetsmyndigheten arbetat med att ta fram nya föreskrifter för kärnkraftsreaktorer och nu är de klara. Den första mars 2022 träder de i kraft. Det här avsnittet är en inspelning av ett informationsmöte som hölls den 16 februari där syftet var att informera om varför de nya föreskrifterna har tagits fram och vad de kommer att innebära. Medverkande: Nina Cromnier, GD. Lars Skånberg, senior rådgivare, Aino Obenius Mowitz, utredare och Erik Höglund, chef för avdelningen tillsyn. Samtliga på Strålsäkerhetsmyndigheten. Programledare Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten. Avsnittet finns transkriberat till text här: https://bit.ly/3CIqCNP Informationsmötet går också att se via myndighetens Youtubekanal: https://www.youtube.com/watch?v=OxQw9lNgQFo

Det här är det första avsnittet i en serie om strålsäkerhetens historia. Vi tar med er på en historisk resa och berättar hur strålskyddet och kärnkraftssäkerheten växt fram och utvecklats över tid. I det här första avsnittet får ni höra om när röntgenstrålarna upptäcktes och när radium började användas för att bekämpa cancer, något som i sin tur ledde till ett behov av strålskydd för både patienter och personal. De två första avsnitten kretsar mycket kring Rolf Sievert som var Sveriges första radiofysiker och upphovsman till en rad organisationer inom strålskydd i Sverige och internationellt. Det här är också historien om hur de svenska myndigheter som hanterar frågor om strålning och reaktorsäkerhet kom till. Medverkande: Jack Valentin, Eva Lund, Gudrun Alm Carlsson, Hans Weinberger, Bo Lindell och Göran Samuelson. Ni hör också inspelningar från Sveriges Radio med Rolf Sievert och Elis Berven. Programledare Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten. Hela avsnittet finns i en textad version här: https://bit.ly/3E73GaM Kontakta Strålsäkert via: kommunikation@ssm.se

Snart släpper vi det första avsnittet i en serie om strålsäkerhetens historia. I Sievert och pionjärerna får ni höra om hur behovet av strålskydd växt fram i takt med användningen av röntgen och radium. Mycket kretsar kring Rolf Sievert som var den första radiofysikern i Sverige och som av många betraktas som radiofysikens fader.

Vad händer vid en härdsmälta i en kärnkraftsreaktor? Och hur kan forskning om svåra haverier bidra till att öka säkerheten och minimera risken för svåra haverier med utsläpp till miljön - om det handlar Strålsäkert den här gången. Vi möter forskare vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola i Göteborg som berättar hur de studerar härdsmältor. Utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten berättar varför forskningen är viktig, både för att öka säkerheten och för krisberedskapen. Avsnittet finns transkriberat till text här: https://bit.ly/3MNCXVN Medverkande: Sevostian Bechta, professor KTH, Wiktor Frid, docent KTH, Christian Ekberg, professor Chalmers, Patrick Isaksson, Strålsäkerhetsmyndigheten Programledare: Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten

Antalet personer som drabbas av hudcancer i Sverige har ökat med 60 procent de senaste tio åren, incidensen ligger nu på nästan samma nivå som i Australien och Nya Zeeland som har flest hudcancerfall i världen. I det här avsnittet av Strålsäkert presenterar Strålsäkerhetmyndighetens vetenskapliga råd för UV-frågor sin senaste rapport och resonerar om hur man kan bryta trenden. Ni får också råd för hur man kan tänka och göra själv för att minska risken att drabbas av hudcancer. Det här Seminariet filmades och kan ses i sin helhet på myndighetens Youtubekanal, i podden hör ni en en något förkortad version. Medverkanden: Yvonne Brandberg, psykolog och professor vid institutionen för onkologi och patologi vid Karolinska institutet och ordförande i Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd för UV-frågor. Jan Lapins, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset som är hudläkare och specialiserad på hudcancer, ledamot i Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd för UV-frågor. Erik Modig, docent på Handelshögskolan i Stockholm som studerar hur man kan kommunicera riskerna med solexponering på ett effektivt sätt. Ledamot i Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd för UV-frågor. Maria Bjerstam som är processledare för prevention på Regionalt cancercentrum syd, som är en av sex regionala cancercentrum i Sverige. Maria ingår även i den nationella gruppen för cancerprevention. Tove Sandberg Liljendahl, utredare Strålsäkerhetsmyndigheten. Moderator/programledare, Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten. Här hittar ni seminariet på Youtube: https://youtu.be/lnzyvAcieGk UV-rådets rapport 2020: https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/publikationer/rapporter/stralskydd/2021/202116/ Tidigare poddavsnitt om UV-strålning och hudcancer: https://bit.ly/3wgbH96

I kommande avsnitt av Strålsäkert hör ni om forskningen kring svåra haverier. Forskare på KTH i Stockholm och Chalmers i Göteborg berättar hur forskningen går till och vad man kan göra för att mildra effekterna av en härdsmälta. Strålsäkerhetsmyndigheten finansierar flera projekt inom området för att bygga upp kunskap och bibehålla kompetens i Sverige.

Den 26 april 2021 är det 35 år sedan kärnkraftsolyckan i Tjernobyl i Ukraina inträffade. Vilka spår finns det kvar av nedfallet över Sverige idag och finns det mat som man inte bör äta? Det är temat för det här avsnittet av Strålsäkert. Vi får också höra hur det går till att mäta cesium i 137 i mjölk och hur Strålsäkerhetsmyndighetens miljöövervakning av radioaktiva ämnen går till. Medverkande: Ulf Bäverstam, Pål Andersson och Sara Ehrs, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten, Kettil Svensson och Arja Helena Kautto, sakkunniga på Livsmedelsverket, Kerstin Lundmark, fd anställd på Statens strålskyddsinstitut och Strålsäkerhetsmyndigheten. Programledare Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten. Här hittar ni skriften Produktion och hantering av livsmedel vid nedfall av radioaktiva ämnen: https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/handbocker-verktyg/livsmedel-vid-radioaktivt-nedfall.pdf Läs mer om Strålsäkerhetsmyndighetens miljöövervakning: https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/miljoovervakning/

Vad lärde sig kärnkraftsindustrin och Strålsäkerhetsmyndigheter av olyckan vid kärnkraftverket Fukushima Daiichi? Vilka säkerhetskrav ställdes efter händelsen och hur blickar vi framåt? Det är frågor som vi ställer oss i det här andra avsnittet om kärnkraftsolyckan i Japan. Samtalet med representanter från industrin och myndigheten spelades in under den Nationella strålsäkerhetsdagen 2021, en konferens som hölls digitalt på grund av pandemin. Vi ber om ursäkt för att ljudkvalitén inte är av bästa kvalité. Hela konferensen går också att se via Strålsäkerhetsmyndighetens Youtubekanal, där den även är textad. Medverkande: Björn Linde, VD Forsmarks kraftgrupp AB och Ringhals AB, Johan Lundberg, VD Oskarshamns kärnkraftsgrupp AB, Agneta Rising, tidigare VD för World Nuclear Association och Michael Knochenhauer, avdelningschef Strålsäkerhetsmyndigheten Moderator/programledare Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten.

Det är nu tio år sedan kärnkraftsolyckan i Fukushima i Japan inträffade. Det här är det första av två avsnitt om Fukushima olyckan som spelades in under Nationella strålsäkerhetsdagen 2021. I den här första delen får ni höra om vad som hände vid anläggning och vad konsekvenserna blev. Det handlar om hur kärnkraftsindustrin världen runt reagerade och agerade efter olyckan, hur läget är idag området till följd av olyckan och om rapporten från FN:s vetenskapliga strålningskommitté (UNSCEAR) som utvärderar hälsokonsekvenserna av händelsen. På grund av pandemin hölls konferensen digitalt och vi ber om ursäkt för att ljudkvalitén inte alltid är den bästa. Hela konferensen går också att se via Strålsäkerhetsmyndighetens Youtubekanal, där den även är textad: https://bit.ly/3qzWk8k Medverkande: Jan Hanberg, Strålsäkerhetsmyndigheten, Lars Vargö och Stefan Noreén, tidigare ambassadörer i Japan, Agneta Rising, tidigare VD för World Nuclear Association (WNA), Jan Johansson, Strålsäkerhetsmyndigheten, Eva Forssell-Aronsson, Professor vid Göteborgs universitet och ledamot i FN:s vetenskapliga strålningskommitté (UNSCEAR), Moderator/programledare Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten. UNSCEAR rapporten: Levels and effects of radiation exposure due to the accident at the Fukushima Daiichi Nuclear Power Station: implications of information published since the UNSCEAR 2013 Report: https://www.unscear.org/docs/publications/2020/UNSCEAR_2020_AnnexB_AdvanceCopy.pdf

Oberoende härdkylning (OBH) är en ny säkerhetsfunktion på de svenska kärnkraftverken. Kravet om OBH gäller från och med den sista december 2020 och är en stor säkerhetsuppdatering som kompletterar de redan befintliga systemen. I det här programmet får du höra om hur funktionen fungerar och varför den införts. Ni får också en kort genomgång om andra säkerhetssystem på kärnkraftverken som myndigheten ställt krav på tidigare, bland annat haverifiltret som kom till efter olyckan i Three mile Island i Harrisburg som inträffade 1979. Medverkande: Jan Hanberg, chef för enheten för systemteknik och Karin Liljeqvist, utredare på enheten för systemteknik som tillhör avdelningen för kärnkraftssäkerhet. Programledare Pelle Zettersten, kommunikationsenheten, Strålsäkerhetsmyndigheten.