Studieteknik helt enkelt

Håkan Fleischer

Fortsättningen på boken Studieteknik - så lyckas du med dina studier! Att genomföra en högskole- eller universitetsutbildning är ett stort och viktigt projekt. För att klara av det behöver du skaffa dig fungerande rutiner och studietekniker. Här får du lära dig att sålla fram den väsentliga kunskapen ur stora mängder information, en färdighet som är avgörande för att du ska lyckasmed dina studier. Du får många handfasta råd om hur du bäst: Planerar din tid Läser in kurslitteraturen Tar anteckningar från föreläsningar Studerar inför tentor Skriver akademiska texter Presenterar dina arbeten muntligt Studieteknik riktar sig främst till högskole- och universitetsstudenter och bygger vidare på boken Studieteknik - så lyckas du med dina studier. read less
EducationEducation

Episodes

68. Hur sjutton ska jag minnas allt???
May 24 2021
68. Hur sjutton ska jag minnas allt???
Kärt problem. Man läser och läser och läser, men ändå verkar det inte vilja fastna. Känslan av att vara lite smådum infinner sig när texten har malts igenom tre gånger och ingenting har satt sig. Lugn. Det finns enkla knep att ta till. Så minns du allt du läser lättare Visst är det bra att ha stödsystem som kalendrar och att-göra-listor, kanske i en finurlig app som påminner dig med ett (inte så) diskret pip. Men när du pluggar vill du ju få in saker i långtidsminnet, utan hjälpmedel. Det finns en hel del tips och tricks att ta till. För det första behöver du fixera din uppmärksamhet. Fokus behövs när information skall flyttas från kortidsminnet till långtidsminnet. Det innebär att du får mycket lättare att minnas när sådana saker som tar din uppmärksamhet rensas bort: ljud, rörelser, notiser på mobiltelefonen etcetera. Om du pluggar såsom det beskrevs i avsnitt 67, är det ju faktiskt bara 25 minuter åt gången som du behöver vara utan instagram, det är jag helt säker på att du klarar. För det andra, undvik råplugg på slutet av kursen. Det sämsta du kan göra för minnet är att försöka pressa in allt på slutet. Mina studenter fick alltid rådet att göra lite tvärtom: de två sista dagarna innan en tenta ska allting vara färdigläst, och man ska då bara ägna sig åt lätta repetitioner av materialet och i övrigt skapa bra förutsättningar för tentan genom att sova ordentligt, ta promenader och liknande. Hjärnan gillar inte råplugg. Visst, det funkar kanske till tentan - men du vill ju att det du läser ska bosätta sig i långtidsminnet, eller hur? För det tredje älskar hjärnan struktur och organisation av innehåll. Därför bör du undersöka - vilka begrepp hänger samman med andra? Hur kan koncepten i kursen relateras till varandra? En lyssnare hörde av sig för ett tag sedan och berättade att hen hade en postit-vägg, där nya begrepp från föreläsningar och litteratur sattes upp och grupperades och relaterades till varandra. Det skapas ett sammanhang för faktaunderlagen du skall minnas, och det ÄLSKAR hjärnan. För det fjärde - använd minnestricks. Det blir en brygga mellan kortidsminnet och långtidsminnet. Kanske minns du din tidiga skolgång när du fick lära dig ordningen på planeterna i solsystemet eller hallands åar med hjälp av en ramsa? Kanske du minns akronymer bättre? Akronymer är ett ord där varje bokstav står för något (precis som min egen SITRA-modell). Mattias Ribbing har skrivit alldeles utmärkta böcker på det här temat. Fördelen med hans böcker är att de inte bara använder minnestricks, utan att de är anpassade för det verkliga livet (och inte för rätt meningslösa tävlingar i minnesteknik, som många böcker är). För högskolestudenter rekommenderar jag Vägen till mästarminne). Ni som är patreons får fler boktips av mig på poddens Patreonsida. Femte tipset rör utforskande repetition (eng elaborative rehearsal). Genom att göra materialet till ditt eget minns du bättre. Formulera innehållet i egna ord, gör egna frågor till materialet, utforska varifrån begreppen kommer och vad de kan associeras till, så minns din hjärna det oändligt mycket lättare. Det blir tydligare och fler minneskrokar att hänga upp saker på helt enkelt. För det sjätte älskar hjärnan visualisering. Abstrakta begrepp är svåra att minnas. Hur kan du illustrerar dem och göra bilder av dem? Kan du rita egna diagram och förklaringar? Var också noggrann med att titta på foton, diagram och illustrationer i din kurslitteratur. Det sjunde tipset hänger ihop med det femte. Försök relatera det du lär dig till något du redan vet. Om du läser om börskrascher - kan du då tänka tillbaka på hur din onkel gick från herresäte till enkel stuga i förra kraschen? Tips åtta - läs högt när du repeterar. Forskning visar (Forrin, ND & Macleod, CM, 2018) att vi minns bättre än när vi läser tyst för oss själva. Du kanske inte behöver läsa all text högt, det räcker med dina egna anteckningar. Nionde tipset är uppenbart - men missas ändå av många på grund av tidsnöd. Ägna mer tid åt det som är svårt. Problemet uppstår när du inte uppmärksammar i tid att det du håller på med är svårt. Markera därför direkt sådant som du tycker är vanskligt i dina anteckningar, och återkom oftare till att repetera och försök förstå. Flera av tipsen ovan, som att utforska, visualisera och strukturera hjälper till extra bra i sådana situationer. Det tionde tipset handlar om variation. Å ena sidan är det bra att ha en plats som hjärnan vänjer sig vid att plugga på, men det har ändå visat sig att viss varation kan vara bra. Testa därför att ta med dig dina anteckningar (kanske på styva kartongkort) när du går på promenad och repetera, eller varför inte, när du är ute och går, ring en kompis och återberätta det centrala i ett textavsnitt du just läst? Du kan också försiktigt variera tid för dina studier. Hjärnan blir uppmärksam när något nytt händer och skärper upp sig. Om den inte är van att plugga när du ligger i bänkpress med 95 kg på stången, lär den definitivt bli uppmärksam på vad som händer. (Nåja. Det kanske inte var mitt bästa exempel, men du fattar.) Och till sist, elfte tipset. Tänk på sömnen. Det här är inte det vanliga tjatet om att du ska sova 8 timmar per natt, utan snarare ett tips för att låta hjärnan sortera materialet du lärt dig i lugn och ro. Forskning visar (Yang, G., Lai, CS., Cichon , J., Ma, L., Li , W. & Gan WB, 2014) att en tupplur efter att du försökt lära dig något är nyttigt för minnet. Så, varför inte plugga hårt i ett läspass enligt modellen i avsnitt 67 för att sedan ta en nappuchino enligt avsnitt 26? Avsnittet relaterar också till avsnitt 21: 5 minuter till ett bättre minne. Hur gör du för att minnas allt du läser? Har du några tips du vill dela med dig av till andra poddlyssnare? Skriv och berätta!  Bonusmaterial för patrons Du som är patron har tillgång till ytterligare boktips på riktigt bra böcker, några guldklimpar som inte finns i bokhandeln,  om hur du kan förbättra minnet. Bli patreon: https://www.patreon.com/studieteknikheltenkelt Referenser Forrin ND, Macleod CM. This time it's personal: the memory benefit of hearing oneself. Memory. 2018;26(4):574-579. doi:10.1080/09658211.2017.1383434 Yang G, Lai CS, Cichon J, Ma L, Li W, Gan WB. Sleep promotes branch-specific formation of dendritic spines after learning. Science. 2014;344(6188):1173-1178. doi:10.1126/science.1249098 Länkar Boken: Studieteknik - så lyckas du med dina studierHemsida och kontakt: Studieteknik helt enkeltFacebook: Studieteknik helt enkeltInstagram: @StudieteknikheltenkeltTwitter: @SEnkelt
67. Hur planerar man sin läsning?
May 17 2021
67. Hur planerar man sin läsning?
Hur planerar man sin läsning? Det är en rätt vanlig fråga från studenter. Man kan ju behöva planera lästiden dels på ett övergripande plan, med hela kursen i sikte, och dels den enskilda stunden som man faktiskt läser. Här får du hjälp med båda. För det första behöver du ha koll på kursen som helhet. Du behöver veta hur många sidor text du förväntas läsa, du behöver veta hur mycket tid som kommer att gå till annat, exempelvis laborationer, seminarier och föreläsningar, och du behöver veta om det är särskilt hårt belastat under vissa veckor, så att du kan lägga ut din läsning på andra veckor. Dumt att komma till slutet av kursen och tänka sig att läsa all litteratur då - och inte hinna för att det är mängder med annat att göra, eller hur? När du vet detta, behöver du fundera över hur du delar in din kalender. Vi kan inte arbeta superkoncentrerat hela tiden. Jag tänker att om du delar upp dagen i två fönster, förmiddag och eftermiddag, och tänker att du jobbar tre timmar varje gång närmar du dig en väldigt ambitiös dag. Lägg därtill en timma på kvällen så kan ingen klaga på att du är en lat student. Att planera läsningen Så, en normal arbetsvecka har du alltså 10 kalenderfönster (5 förmiddagar á 3 timmar, 5 eftermiddag á 3 timmar). Vissa av de här blir upptagna av föreläsningar, laborationer och seminarier och annat, för att inte tala om grupparbeten. Nu gäller det att räkna ut hur många kalenderfönster du behöver för att kunna läsa all litteratur. Testa genom att bygga det optimala läsflödet, och räkna hur många sidor du hinner med. Du läser 25 minuter fokuserat, och tar sedan 8 minuter paus. Efter pausen tar du anteckningar från det du läste före pausen. Därefter läser du 25 minuter till. Upprepa detta 4-6 gånger så har du fyllt ett kalenderfönster. Hur många sidor hann du med? Om du hann med 50 (du borde hinna mer än så), och kursen omfattar 1000 sidor litteratur, säger matematiken (1000/50) att det går åt 20 sådana här läsomgångar för att täcka in litteraturen. Lägg till lite marginal, för vissa dagar är du kanske trött, bakfull eller så, och planera sedan in dem i kalendern. Enkelt och smidigt. Bonusmaterial för patrons Denna vecka: Infographic som hjälper dig att planera läsningen. Bli patreon: https://www.patreon.com/studieteknikheltenkelt Länkar Boken: Studieteknik - så lyckas du med dina studierHemsida och kontakt: Studieteknik helt enkeltFacebook: Studieteknik helt enkeltInstagram: @StudieteknikheltenkeltTwitter: @SEnkelt
64. Dopamin, förväntan och smarta mål
Apr 26 2021
64. Dopamin, förväntan och smarta mål
Svårt att hålla motivationen igång under Zoom-studier? kanske du behöver en kick av dopamin? Så här kan du göra. häng med. Dopamin är en signalsubstans som behövs för att dina hjärnceller ska få kontakt med varandra. Det finns flera olika sorters signalsubstanser, men dopamin är viktig för vår motivation att göra saker. Dopaminet är också en viktig förutsättning för motivation, entusiasm och gläde. Bekymret i Zoom-tider är att vi inte har kontroll på saker och ting - hur länge ska pandemin hålla på är tillexempel oklart. Genom att skapa förväntan kan man lura systemet och skapa en god grund för att vara motiverad, istället för lite håglös som är väldigt vanligt förekommande nu bland studenter. Bland strategierna för att öka dopaminet är att fokusera på något du är bra på, att försöka lära dig något nytt som är lagom utmanande och att tävla med sig själv. Det är också dopaminstimulerande att bocka av saker på en lista - visst har du känt den tillfredsställelsen någon gång? Att sätta upp smarta mål hjälper dig också att kicka igång dopaminproduktionen. Ett smart mål är: Specifikt, Mätbart, Acceptabelt, Realistiskt och Tidsbundet. Cred Det här poddavsnittet har hämtat inspiration från boken Den analoga hjärnan i den digitala tillvaron av Anna Tebelius Bodin. Klok kvinna med kloka tankar - samlat i en klok bok. Bonusmaterial för patrons Bli patreon: https://www.patreon.com/studieteknikheltenkelt Länkar Boken: Studieteknik - så lyckas du med dina studierHemsida och kontakt: Studieteknik helt enkeltFacebook: Studieteknik helt enkeltInstagram: @StudieteknikheltenkeltTwitter: @SEnkelt       See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.